När någon frågar har jag valt att presentera mig själv på följande vis:

Jag är kommunikationsstrateg med specialisering på interna kommunikationsprocesser inom mellanstora organisationer med internationellt fokus.

..förutom det har jag också arbetat som webbredaktör, skribent, PR-konsult och projektledare.

Jag är snart 36 år. Jag är  en sån där Kontrollerande 70-talist. Den ironiska generationen.

Jag har förmånen att få vara mamma till två underbara barn som jag älskar över allt annat, och jag är gift sedan 10 år tillbaka med min livs kärlek.

När jag stod på, tyckte jag, toppen av mitt liv föll jag. Fritt fall. Jag fick veta att jag inte längre var önskvärd på min post, mitt uppdrag, mitt jobb som jag redan från början stolt benämnt Mitt Drömjobb. Förklarad inkompetent fick jag gå in i ett omställningsprogram och där är jag idag. Jag har året ut på mig att hitta ett nytt jobb innan jag blir arbetslös på riktigt. Med A-kassa.

Den här bloggen skapade jag i eget, terapeutiskt syfte, för att få lite distans till den situation jag hamnade i. Kanske. Vad vet jag, egentligen? Jag är ingen psykolog, jag delar bara med mig av mina egna tankar och min egen erfarenhet om hur jag har lärt mig att komma igen. Och varför jag tror på att jag kommer att kunna hitta ett nytt jobb snart och känna mig riktigt värdefull igen.

Allting som står här är mina åsikter om inte annat anges. Jag tror på respekt för varandra och framför allt tror jag alla om gott innerst inne. Därför namnger jag inga företag eller andra personer.